En promenad i ”nöd”!

Tidigare i veckan fick jag frågan om jag var sugen på en tur på Hunneberg. Det var en av mina två ohängda söner som var sugen på att komma ut i det fria. 

Jag är inte den som är den, familjens vårdkasar tändes. Det dröjde inte länge innan förtruppen var samlad. Jag och mina tre bastarder. 

Vi slog läger på platsen där torpet
Ekelund en gång låg. 

Den äldsta, som inte vill nämnas vid namn, tänkte vara tidigt på plats för att rekognosera utgångspunkten för vår lilla hajk. Hans namn börjar på O och slutar på skar. Resten får ni gissa själva. 

Dock fick han avbryta uppdraget akut. Vi kan säga att han glömde lämna Bruno på simskolan. Som en pingvin med hårt spända skinkor vaggade han tillbaka till sin bil för att ila hem till ”tryckeriet”. 

Jag och de två andra anlände strax efter till startplatsen. Han som inte vill nämnas vid namn dök upp strax efter. Enligt egen utsago som en ny man. 

Det blev en härlig promenad i morgonsolen. Många skratt om allt och inget. Det är en ynnest att ha tre barn som delar intresset för friluftsliv och lokalhistoria. 

Vi slog läger vid Ekelund. En plats med anor från 1600-talet. Kanske ännu tidigare. Här blev torparen Johan L. Magnusson utslängd när kung Oscar II åt lunch under jakten 1896. Torpet finns inte kvar. Det revs någon gång på 1950-talet. 

Det är vackert längs fågelsjön. 

Stekt ägg, bacon, vita bönor i tomatsås, gulaschsoppa och bröd. Det går ingen nöd på oss. Kaffe och blåbärssoppa till efterrätt. 

Någon i samlingen undrar vad den kungliga jaktlunchen bestod av. 

Fjäril vingad. 

Klockan rinner iväg. Vi packar ihop och springer upp i fågeltornet på hemvägen. Inte ens en fiskmås ger sig till känna. 

Vi säger hej då till varandra. Nu ska utrustningen tas om hand för att vara redo för nästa äventyr!